Idag hade jag mycket trevligt på småvägarna här i Örebrotrakten och hittade en fin runda på ca 10mil där jag knappt såg en enda bil. Det finns riktigt sjyssta slingor här i trakterna och även om man ibland önskar att det vore backigare så kompenseras det med stundtals rejäl motvind. Det finns i alla fall lite rejäla backar i närheten som vi t.ex. använder oss av i vår tävling Kilsbergen triathlon men överlag är det mest platt som en pannkaka i Örebro län. Hur som helst så funderade jag lite under passet på vad det är som gör att ett cykelpass blir riktigt lyckat och kom fram till följande:
1. Vädret. En viktig ingrediens men jag kan inte rakt av säga vilket jag föredrar. Visst är det trevligt med vindstilla och solsken men faktum är att några av mina mest minnesvärda pass har skett i ett helt annat väder. Regn, blåst och kyla har sin charm det också och finns det något skönare än att komma hem efter fyra timmar i sadeln med bortdomnade händer och fötter :) Lite beror det på vilken typ av pass men överlag föredrar jag förstås att inte frysa!
2. Cykeln. Grejerna ska fungera och krångla så lite som möjligt. Finns det något värre än växlar som krånglar eller missljud som man inte lyckas lokalisera? Visst, det kan alltid uppstå problem men jag har genom åren lärt mig att det lönar sig kraftigt att se över sin pärla med jämna mellanrum. Håll grejerna fräscha och orkar man inte göra det själv finns alltid hjälp att tillgå utan större kostnader.
3. Att känna sig stark. Ja, detta är väl inget jag behöver kommentera så värst mycket. Alla som håller på med detta vet hur otroligt segt det kan bli när man saknar trycket i benen. Känslan man ibland har att man orkar hur mycket som helst är obeskrivbar!
4. Plats. Var man cyklar och hur omgivningarna ser ut är otroligt viktigt, framför allt när man cyklar själv. Varför envisas många med att pumpa mil efter mil på vägar där man måste trängas med arga bilförare när det finns alternativ? Våga ta en alternativ rutt, prova en ny väg och se vart du hamnar. På detta sätt har jag upptäckt otroligt mycket trevliga rundor och fått en väldigt bra lokalkännedom runt Örebro. Ju fler vägar man känner till desto lättare att kombinera ihop rundor efter tycke och smak. En liten sport jag har är att inte köra exakt samma runda två gånger på samma säsong. Visst kan det ibland bli längre än tänkt men vad gör det? :)Fast jag har också förstått att det finns cyklister som tycker raka motsatsen. Ju mer enformigt och förutsägbart desto bättre och det får man ju tycka.
5. Sällskapet. Cyklar man själv som jag för det mesta gör är det ju inte så mycket att göra åt saken men de gånger jag kör i grupp är det väldigt avgörande hur de övriga agerar. Personligen tycker jag att finns få upplevelser som slår en perfekt fungerande klungkörning men det händer inte ofta tyvärr. Ofta är man lite ojämnt starka och även om man mot förmodan är lika starka är det alltid någon eller några som måste visa motsatsen. Det ska grillas och ryckas och lyckas man spräcka klungan är lyckan gjord. Barnsligt! Det som är lite märkligt med detta fenomen är att det tyvärr inte är de som är orutinerade som ägnar sig åt detta. Nä, jämnt och fint ska det gå och gärna enligt den plan man gör upp på förhand ...
Ja, det var lite spontana tankar och är det någon som har fler punkter tar jag tacksamt emot dessa. Nu drar cykelsäsongen igång på allvar!!!
No comments:
Post a Comment