Sala Silverman 2014

Alla bilder tagna av Mathias Johansson - Tack för det! 

Det kändes förvånadsvärt lätt och jag hade det faktiskt ganska trevligt där i vattnet. Strax före start hade solen kommit fram och det var spegelblankt så dagen kunde knappast ha startat bättre. Dagen innan hade det tydligen öst ner så lite tur hade vi måste man ju säga. Målet med simningen var att komma runt utan att krokna allt för mycket och det lyckades. Även om jag låg ganska långt bak i fältet kändes det som att det var hyfsat mycket folk omkring mig och jag tror jag fick till två hyfsat jämna varv i alla fall. Tappade kanske lite på andra men inte supermycket och kroppen kändes precis som den skulle när jag sprang mot cykeln. Förutom att ena benet på våtdräkten fastnade lite gick första växlingen bra och jag hade faktiskt en av dagens snabbaste växlingstider. Alltid något i varje lopp man kan vara nöjd med :)

Nu började den del av tävlingen som jag såg fram mot minst. Jag älskar ju cykling men kände mig inte på långa vägar förberedd på nio tuffa mil och jag vet av erfarenhet att det kan kännas riktigt långt om man har en dålig dag. Planen fick helt enkelt bli att köra lite på den säkra sidan för jag hade ju trots allt en halvmara att klara av efteråt också. Och så blev det. Prologen och första varvet av tre kändes riktigt bra och jag hittade lite folk omkring mig som var jämnstarka och det var skönt att ha sällskap. Med 12 meters lucka har man ingen egentlig "nytta" av att ligga bakom någon men det är mycket mentalt också. Alltid lättare på något sätt och jag tackar för sällskapet om ni läser det här. På andra varvet började det tyvärr kännas skit och jag upplevde det som att jag blev omkörd av mängder av folk här. Det var jobbigt och det började värka lite här och där i kroppen så att försöka hålla humöret uppe var en utmaning men jag försökte och det rullade i alla fall på skapligt. Tappade en minut jämfört med första varvet men det kändes som mer så det var skönt. Ut på tredje och sista varvet hände något och det började kännas OK igen. Skumt. Och ännu bättre blev det efter att jag lättat på trycket i en nedförsbacke. Helt plötsligt kände jag mig stark och lämnade de jag hade cyklat med bakom mig och passerade också en del folk vilket alltid är trevligt. Sista 15km hade jag dessutom sällskap av en kille som cyklade precis jämnt med mig och jag gick helt klart in i växlingsområdet med en positiv känsla och slutvarvet blev faktiskt det snabbaste. Gött! Andra växlingen sämre än första men jag krånglade lite med strumpor och klocka. Jaja, nu skulle det bli springa av :)

Ut på löpningen var känslan fantastisk konstigt nog. Förra gången jag sprang här var för två år sedan och då hade jag tiden 1.47 och den tiden var egentligen det enda tidsmålet jag hade idag. Ganska snart hittade jag känslan och det rullade på fint. Hade för ovanlighetens skull klocka på mig så jag höll lite koll även om jag i första hand gick på känslan. Jag hade lite samma taktik här som på cyklingen att öppna lugnt, försöka öka lite på andra och sedan bita ihop på slutvarvet. Första varvet på strax under 34 och än så länge problemfri löpning. Andra varvet gick också bra och jag körde lite försiktigt uppför för att inte dra på mig mjölksyra och sedan försökte jag köra ganska hårt på platten. Tog mig runt andra varvet också utan svackor och nu var det bara 7km kvar. Hade strax över 34min på andra varvet och jag var nu inställd på att göra som i cyklingen och se till att slutvarvet blev det snabbaste. Jag började också räkna lite på tid och det grämde mig lite att jag inte hade koll på totaltiden. Jag hade startat min klocka ut på cyklingen och hade ingen koll på vad jag hade simmat på men jag uppskattade att bara jag fixade slutvarvet under 34 så borde en tid på under fem timmar vara möjlig så jag mosade helt enkelt på. Jag hade varit supernöjd med 5.01 också eftersom jag innan tänkte mig en tid runt 5.10-5.15 men jag gjorde ett försök. När jag ändå höll på kunde jag väl lika köra skiten ur mig så sista varvet blev en kamp men det kändes ändå helt ok. Sista två kilometrarna var all in och jag orkade inte ens heja på min klubbkamrat Robert här men det gick faktiskt. Efter att stupat vid målet med smärta i hela kroppen så insåg jag att jag hade fixat sub5. Yes! Och sista varvet gick under 34. Yes igen!

Simning: 35.07
T1: 57s 
Cykel: 2.39:12
T2: 1.31
Löpning 1.41:22
Totalt: 4.58:08

Jag är supernöjd och glad över det här loppet. Sett till träningsmängd överpresterade jag och jag är särskilt glad över löpningen som kändes så bra. Det här var lite av startskottet på träningen inför nästa år då jag siktar på en tävling på ironmandistans igen. Riktigt skönt att det gick bra och att känna att man har lite kvar i kroppen ändå. Eller kanske mest i huvudet. Det här loppet var perfekt disponerat och jag kunde gräva djupt på slutet.

Fullständiga resultat

DM 10000m i Glanshammar

Jag som är gammal friidrottare och dessutom mångkampare har ett PB i princip i alla friidrottsgrenar förutom de här lite längre löpningarna på bana. När jag höll på med friidrott ansåg jag att 1500m var långdistans så det blev aldrig av att testa men nu har jag i alla fall ett PB på 10000 bana. Känns bra :)

Loppet tog jag givetvis inte allt för allvarligt utan en rolig grej och en bra genomkörare. Dessutom kändes det bra att bidra lite med poäng till klubben i långloppscupen. Jag gissade innan att en tid runt 43min var rimligt och efter att hört att flera i heatet hade ungefär samma ambitioner så blev målsättningen att lägga kilometrarna runt 4.20 och förhoppningsvis ha lite folk att springa tillsammans med.

Vi var 22st i heatet och när startskottet gick så försökte jag vara lite passiv men i klungan var öppningsfarten väldigt låg så jag gick upp och drog trots att jag inte hade tänkt det. Tre stycken hade stuckit iväg i klart högre fart så det var inte så mycket att snacka om men sedan var det jag och jag drog ungefär fyra, fem varv innan jag klev åt sidan och släppte upp killen bakom. Vi hade nu en liten klunga som höll ett extremt jämnt tempo och vi satte klockrena kilometrar på 4.18-4.20. Fram till sju kilometer gick det lätt och vi hade nu blivit några fler i klungan så det var lite fight fram och tillbaka om placeringarna. Jag var inställd på att ta ut mig rejält men ändå fick jag en liten svacka runt 8km och blev här omsprungen av tre, fyra stycken. Sista två varven kämpade jag om en av dessa och tog in på de andra tre men hann inte ikapp. Hade jag bara bitit ihop hade jag kanske hängt med där och i så fall blivit bästa M35:a i heatet men men. Jag är nöjd ändå och med slutttiden 43.14 och 21.35 halvvägs var loppet ändå väldigt väldisponerat.

Tack Glanshammar för ett bra arrangemang.

Fullständiga resultat

Två triathlon på tre dagar

Det hör inte till vanligheterna nu för tiden men nu har jag faktiskt kört två triathlontävlingar de senaste tre dagarna :) Det var två korta tävlingar så här kommer två korta rapporter:

Det började med vår KM-tävling i torsdags och distansen var ungefär sprint och den var högst icke kontrollmätt. Vi körde simning i Hjälmarbaden, cykel in till universitetet via Norrbyås och sedan löpning på samma bana som vi körde duathlon-KM på för några veckor sedan. För min del var förväntningarna helt enkelt att simma och springa hyfsat men samtidigt kände jag mig lite sliten efter att kommit hem från Kroatien dagen innan. Just simningen och löpningen börjar kännas helt OK men jag har knappt cyklat i år.

Hur som helst så körde jag på ganska hårt i simningen och det gick bra första varvet men sedan blev det segt på andra. Låg fyra bland killarna och femma totalt tror jag upp ur vattnet med de tre favoriterna framför. Fick till en hyfsad växling ut på cykeln och här var det bara att bita ihop. Jag visste innan att det skulle till ett mirakel om jag inte skulle bli omkörd men det dröjde inte länge innan Kent blåste förbi så att det visslade. Vid Norrbyås kom Johan Röjler förbi och jag funderade en stund på att hänga på men kände att det gick lite för fort (non-drafting) så jag fokuserade på mitt eget lopp. Däremot när Johan Lindskog kom förbi en stund senare så kände jag att måttet var rågat. Jag hade just när han körde om en liten svacka så det här var perfekt tändvätska för att trycka på lite. Jag la mig bakom med lucka och njöt av att susa fram över närkeslätten i solnedgången. Mot slutet segade han ihop lite samtidigt som Daniel kom förbi så jag tryckte på lite och gick förbi Johan igen. Med en snabb växling gick jag ut precis efter Daniel på löpningen och låg nu alltså 7:a i tävlingen. Jag sprang om Daniel ganska omgående och hoppades att han skulle släppa och efter första varvet kändes det som jag hade min 6:e plats ganska säkrad då det var ganska kört att nå de framför. Men som vanligt när man tänker så händer det grejer och vid sista vändpunkten var Daniel helt plötsligt i hasorna igen. Han gjorde det helt taktiskt rätt att rycka när det var lite för långt kvar för att spurta och jag hade inget att sätta emot så sjua i mål. Kul lopp, underbar kväll och skönt häng före och efter.

Resultat: http://www.orebroaik.se/php/liveresult.php

Eftersom KM gick OK så tog jag beslutet att också köra Hälleby som är en gammal klassiker här i Örebrotrakterna. Loppet anordnas av ett bylag och det började som en rolig grej som nu har utvecklats till att de har fått sätta en maxgräns på 150 deltagare. Inte illa! Distansen är 225m, 8,4km, 2,6km. Cyklingen sker till stor del på stig och grusväg så jag lånade en MTB dagen innan och hoppades att det skulle fungera bra. Sist jag körde (2011) hade jag en cykelcross och med minnet att det var riktigt skumpigt i utförskörningen så valde jag detta alternativ. En lite rolig grej med detta lopp är att det är intervallstart vilket inte är alltför vanligt i triathlonsammanhang men skoj!

 

Det var lite smånervöst att invänta sin start eftersom jag visste att det skulle göra ont idag och frågan var hur ont. Det är mycket en mental grej i ett sånt här kort lopp men jag var sugen och inställd på att gå max i simning och löpning men inte chansa i cyklingen. Väl i vattnet så var det inte så mycket att fundera på. 225m simning inklusive växling tog 4.14 vilket i alla fall var bland de snabbaste tiderna idag. Cyklingen gick bra och jag rullade ganska lätt ikapp en kille på crosscykel i nedförskörningen så när vi kom ut på landsvägen så höll vi sällskap sista biten in till andra växlingen. Helt klart tjänade jag någon minut där jämför med att ligga själv så tack nr 46 för det! Ut på löpningen kändes det faktiskt helt OK. Jag kunde trycka på ganska bra och bortsett från att jag lyckades vurpa inne på ett skogsparti så tycker jag löpningen gick som jag ville. Jag fick ut det jag hade i kroppen och lämnade i alla fall inte många sekunder där ute. Arrangemanget var bra och det vackra vädret och de många deltagarna ramade också in det hela så allt som allt en trevlig dag i Hälleby.  Jag kom 6:a i herrklassen vilket absolut var över förväntan så jag är supernöjd!

 

Info och resultat: www.halleby.se

Utmaningen Nora 2014

Efter sista tidens skitväder hade vi grym tur denna fredagkväll. Det vackra vädret gjorde det till den folkfest det blev med mycket deltagare och åskådare. Nyheten med lite mer organiserade växlingszoner var också ett lyft för tävlingen. Bra jobbat Nora!

För min egen del gick loppet ungefär som jag trodde innan. Simningen maxade jag i och lyckades vara trea upp ur vattnet och kom ut på cykeln tillsammans med Per. Vi började köra ihop men i backen hoppade plötsligt hans kedja. I backen gick det segt och jag blev här omcyklad av ganska många. Precis på krönet kom Johan Röjler i kapp och vi körde så hårt vi kunde tillbaka till Nora och det sög fint i låren för att orka med i hans tempo. Men min taktik var max fram till löpningen och sedan överleva :) Vi blev upphunna av en klunga så det var ett rejält gäng som växlade ut tillsammans. Löpningen gick otroligt segt och jag sprang uselt men bet ihop och tappade i alla fall inte mer än ett par placeringar. 

Bilden säger allt om hur det kändes :) foto: Fredrik Härdfeldt

Tid: 27.02 och 15:e plats. 

Som vanligt grymt kul och intensiv tävling och härligt för- och eftersnack med alla bekanta. Min tid och placering var sämsta någonsin men helt klart har denna tävling blivit lite prestigetävling och konkurrensen är rätt så bra nu för tiden.  

Nu hoppas jag att jag är igång och just nu är jag motiverad att satsa lite igen. Nästa lopp är nu Sala men hoppas hitta något mer som passar innan dess.

Resultat: http://pereklof.se/tavling/visaresultat.asp?id=14&klass=M%E4n

(Bilder kommer)

Borås Swimrun 2014

Min kompis Patrik ringde tidigare i år och frågade om jag ville köra denna tävling med honom och första tanken var faktiskt ja, varför inte. Min egen träning har som alla vet varit väldigt bristfällig under året men jag kände ändå att med rutinen från Ö till Ö och med några års träning i bagaget att jag kanske skulle hänga med honom runt. Patrik är nyfrälst inom konditionsidrotten och har under året hängt i bra med löpningen och simmat lite grann i alla fall. Min uppgift i det hela fick med andra ord bli att få runt honom på bästa sätt och förhoppningsvis få en trevlig dag på köpet i Borås med omnejd!

Synkade och glada

 

Banan var på pappret och enligt alla uppgifter väldigt kuperad men annars följde den det vanliga konceptet med löpning varvat med simning. Vi körde med den utrustning de flesta använder sig av idag i lite olika varianter; våtdräkt med avklippta armar och ben, lätta skor, dolme, en liten midjeväska och paddlar (jag körde utan). Detta fungerade mycket bra och det var skönt att kunna glida upp och ner i vattnet utan något bök.

Starten gick och med första kilometern i princip uppför fick vi upp både puls och värme fort (det var strålande sol och rätt så varmt). Riktigt skönt att hoppa i vattnet då och då faktiskt! Jag märkte ganska fort att vi borde haft en lina mellan oss ändå vilket vi funderade på innan men struntade i då vi inte tränat tillsammans. Patrik hade det jobbigt i vattnet och jag tror vi hade tjänat på lite draghjälp men men, vi tappade ändå tätkänningen ganska snart så det spelade ju ingen större roll :) Det var rätt så skönt att ta simningarna lite som återhämtning och ligga och softa lite i böljan den blå. Vi brydde oss inte om placeringar utan målet var att komma runt.

På land rullade det på ganska bra faktiskt. Vi fick visserligen gå uppför en del backar men det tror jag fler gjorde då det var sjukt brant ibland men nedför och på platten sprang vi faktiskt om en del lag. Patrik imponerade verkligen med att kämpa på riktigt bra. Han flåsade rejält men höll tempot och framför allt hade han inga svackor och höll humöret på topp hela tiden. Jag försökte pusha honom lagom hårt och ibland med beröm ibland med piskan. Särskilt imponerande är det att han innan detta aldrig sprungit längre än en halvmara. 

Efter drygt hälften av loppet kom det en löpning på 11km med en kort simning mitt i så där cabbade vi ner vilket var skönt. Tävlingen var mycket bra arrangerad och förutom att banan gick i fin miljö var den också tydligt märkt och det var generöst med depåer längs vägen. Inga problem att hålla energinivån uppe och trots att vi var långt bak i fältet var det inget som var slut vilket är ett extra plus.

När vi äntligen kom fram till sista simningen så var den lång. Riktigt lång. Jag hade för mig att det var ca 600m vi skulle simma men tydligen var det nästan det dubbla och efter nästan sex timmars tävlingstid var det lite att bita i men vi körde på och tog oss sakta men säkert framåt. Vid den lilla ön som vi mellanlandade lite på stötte vi ihop med ett annat lag som hade fått problem. Den ena killen hade allvarliga kramper och trots massage och stretch kom han inte igång och kunde simma. Jag bestämde mig för att försöka hjälpa till och vi löste det så att han fick hålla i mitt och den andra lagmedlemmens ben och så simmade vi med honom på släp. Vi kom in i bra synk och nu fick Patrik ta täten och navigera lite då det gick riktigt tungt att dra honom trots att vi låg på max. Så det blev en lite speciell avslutning på loppet och det kändes riktigt bra att hjälpa till lite. Jag kan bara referera till när jag körde Ö till Ö och själv var den som blev "räddad". Det är en lite speciell stämning i dessa lopp som bygger mer på kamratskap än konkurrens. Love it!

Efterlängtad målgång!

 

 

 Stort tack till framför allt Patrik som tog initiativ till detta och visade på stor kampvilja hela vägen. Grymt bra jobbat! Och tack till tävlingsledning och funkisar som bjöd på en kanontävling. Rekommenderas starkt!

www.borasswimrun.se

Mikael Selvin
Patrik Hedberg

 

Borås Triathlon 2014

Eftersom jag ändå skulle ner till Borås i helgen och köra swimrun så tog jag med cykeln och körde lite triathlon. Jag har kört denna tävling förut (2008 tror jag) och distansen var den samma men eftersom tävlingen växt en hel del var det lite ändringar på tävlingsområdet och löpbanan. Till det bättre måste jag säga och allt kändes proffsigt och mycket tydligt. En annan förändring mot förra gången jag körde var uttalat draftingförbud.*

Jag värmde upp ca 10min i vattnet och det kändes ganska behagligt i vattnet. Inte speciellt kallt och inför start ställde jag upp bakom Björn Andersson och planen var enkel. Ta hans fötter och få fin resa i täten ;)

Jag var inte riktigt med på startskottet så jag tappade tyvärr några meter direkt på Björn som sedan inte gick att ta igen :)

Simningen gick helt ok. Orkade med bra känsla ungefär halvvägs men sedan kroknade jag lite men det gick ungefär som jag väntade mig så det är ok. Första växling gick perfekt förutom ena benet som fastnade lite på chipbandet. 

Simning: 6.10 

Cykelmilen har varit ytterst få i år så det var redan från början lite småsegt. Jag hade inget tryck och blev också omblåst av några men jag körde på och accepterade den lite dåliga känslan. Kändes i alla fall lite bättre och bättre men överlag en usel cykling tidsmässigt men ok känslomässigt sett till mina förutsättningar. Växling 2 helt ok. 

Cykel: 34.38

Försökte hitta en fart som kändes hård men utan att chansa idag. Låg ganska stabilt genom löpningen och det kändes bra. 

Fixade strax under 4.30-snitt vilket är helt ok. Löptid 18.16. 

I mål på 59.05 och innan tänkte jag att under timmen skulle kanske gå så jag är supernöjd. 

Nu laddar jag och Patrik (som för övrigt är fotograf på alla bilderna) för Borås Swimrun i morgon. 

Stort tack till Jonas Colting för riktigt bra arrangemang! Vi ses i morgon :)

*att det var draftingförbud var det många som missade men det får stå för dem. 

Besegrat trappan för första gången men inte för sista!

Vid Kvarntorpshögen en liten bit utanför Kumla har det byggts en lång trapp och av någon anledning har det blivit extremt populärt att motionera i den. Alla pratar om denna trapp och man ser ständigt uppdateringar på sociala medier på folk som sprungit i den. Sedan ett par år tillbaka har det också tillkommit en officiell utmaning som kallas "besegra trappan" (http://besegrattrappan.se/). Det går ut på att man springer upp för trappan, vidare upp till toppen av högen och sedan ner bilvägen tillbaka till start. Och för att det ska vara lite att bita i så ska detta göras tio gånger. Jag har inte gjort detta tidigare men igår fick jag äntligen tummen ur och genomförde denna utmaning.

Jag ska på en gång säga att jag är i mina mått mätt i dålig löpform så det var med en stor portion ödmjukhet jag blickade upp på de 427 trappstegen inför min start. Min plan var att ta det lugnt och se det mer som ett träningspass än ett lopp så jag värmde inte upp något utan började helt enkelt klättra upp. Inte att rekommendera kan jag lova. Efter ungefär 150 steg (de är numrerade) sprutade mjöksyran och halvvägs var jag nästan på väg att gå ner igen och i det läget tänkte jag absolut inte att det skulle bli tio varv idag. Som tur är var det ju inte första gången jag gjorde något ansträngande så jag visste att bara jag kom igång så skulle det nog börja kännas bättre efter en stund och det gjorde det också. Jag återhämtade mig fint på nervägen och alla kommande varv (till och med det sista) kändes mycket bättre än första. Ganska snart insåg jag att det krävs att man är sjukt vältränad för att orka springa uppför trappan utan det handlade mer om att gå så fort man kunde för att inte dö. Så det blev helt enkelt min taktik. Kontrollerat uppför och så försökte jag släppa på så gott det gick nerför. Jag är ingen mästare på att springa utför men så mycket vet jag att det är ingen barnlek det heller och faktum är att jag under denna dag faktiskt förbättrade den förmågan rejält.

Varven tickade på och jag har tyvärr inga mellantider men jag låg som det kändes ganska jämnt och fint hela vägen. Efter första grisvarvet så kändes det OK och jag försökte hitta ett tempo som jag också skulle kunna hålla hela vägen. Hade det ganska trevligt och jag gillade grejen med att springa upp och ner på något sätt. Det var också kul att det var mycket folk på banan. Det kanske låter enformigt men jag tycker absolut inte att det kändes så. Min sluttid blev 1.31:30 och jag har ingen aning om "hur bra det är" men jag vet att en kille som heter Anton Hallor slog banrekord på 59:53 tidigare i veckan så man hade blivit varvad några gånger om vi hade kört samtidigt :) Men det var träning och lite av en kick off för mig och jag göra ett nytt försök om några veckor igen. Riktigt bra träning och det känns rejält i både ben och rumpa idag. Rekommenderas starkt!