Tuesday, February 03, 2009

Sammanfattning januari

Januari blev en skaplig månad träningsmässigt måste jag säga. Jag har kört på regelbundet och det känns som om kroppen börjar komma igång. Det har varit ett lyft att köra igång med skidträning och jag förstår inte varför jag inte gjort detta tidigare. Dels är det grymt bra grundträning inför triathlonsäsongen och dels är det något nytt att lära sig bemästra. Det känns också bra att ha släppt tanken på att köra Ironman i år. Givetvis är det på ett sätt tråkigt då jag naturligtvis vill fortsätta utforska denna mytomspunna distans men det får vänta.


Jag vet att det är många som klarar av att satsa fullt på träning samtidigt som de skaffar och uppfostrar barn men jag vill inte skapa en dålig spiral med ständigt dåligt samvete för utebliven träning. Barnet kommer i april och jag tror det kommer vara nog med stresspåslag den första tiden utan att köra en massiv grundträning inför ett Ironmanlopp. De första månaderna kommer bli tuffa och det är ingen som kan inbilla mig att det går att köra på som vanligt samtidigt som man måste jobba och allt annat man sysslar med här i livet. Jag kommer i alla fall inte räkna med att det kommer gå och därför är det bättre att göra så här och se hur det blir. Nu kan man snacka nya utmaningar :)
Träning:

Simning: 7300m
Cykel: 3h 55min
Löpning: 98km
Skidor: 165km
Styrka: 20min
Tid: 30h 40min


3 comments:

Anonymous said...

Det är inte alls så jobbigt att ha barn som somliga säger. Tvärt om. Jag tycker att mågna småbarnsföräldrar ömkar lite väl mycket.

Man måste bara vara lite mer diciplinerad och organiserad, inte minst när det gäller sömn. Man måste passa på och sova när barnet sover. Men det kommer inte bli några problem. Vi som idrottae är ju vana att vara diciplinerade och strukturerade.

Jag tycker att det har gått supersmidigt att träna med barn. Och jag må säga att det är fullständigt underbart med barn. Vill ha 100.

Anonymous said...

Jag är naturligtvis inte orolig över själva barnsituationen och jag hoppas det inte tolkades så. Men att samtidigt träna för att nå topp10 i Kalmar eller kvala till Hawaii lägger jag på is i år. Du är ett föredöme Larsson och jag räknar med att rådfråga dig om tips och råd framöver ;)

Anonymous said...

Hej Micke,
Jag är säker på att du är på rätt spår. Försök upprätthålla träningen men på en sansad och anpassad nivå, då är det lätt att komma igång ordentligt igen senare. Jag gjorde misstaget att satsa vidare (1991) som om "inget hänt" men det fick till följd att träningen till slut inte alls var rolig utan snarare en stressfaktor. Efter många års ytterst oregelbunden träning är det nu roligt igen och jag försöker att hitta min rätta nivå men nu i 45 års klassen. Tiden går fort...
Ha det gott och må bra, du har många Ironman kvar i dig!