Wednesday, September 03, 2014

Sala Silverman 2014

Alla bilder tagna av Mathias Johansson - Tack för det! 

Det kändes förvånadsvärt lätt och jag hade det faktiskt ganska trevligt där i vattnet. Strax före start hade solen kommit fram och det var spegelblankt så dagen kunde knappast ha startat bättre. Dagen innan hade det tydligen öst ner så lite tur hade vi måste man ju säga. Målet med simningen var att komma runt utan att krokna allt för mycket och det lyckades. Även om jag låg ganska långt bak i fältet kändes det som att det var hyfsat mycket folk omkring mig och jag tror jag fick till två hyfsat jämna varv i alla fall. Tappade kanske lite på andra men inte supermycket och kroppen kändes precis som den skulle när jag sprang mot cykeln. Förutom att ena benet på våtdräkten fastnade lite gick första växlingen bra och jag hade faktiskt en av dagens snabbaste växlingstider. Alltid något i varje lopp man kan vara nöjd med :)



Nu började den del av tävlingen som jag såg fram mot minst. Jag älskar ju cykling men kände mig inte på långa vägar förberedd på nio tuffa mil och jag vet av erfarenhet att det kan kännas riktigt långt om man har en dålig dag. Planen fick helt enkelt bli att köra lite på den säkra sidan för jag hade ju trots allt en halvmara att klara av efteråt också. Och så blev det. Prologen och första varvet av tre kändes riktigt bra och jag hittade lite folk omkring mig som var jämnstarka och det var skönt att ha sällskap. Med 12 meters lucka har man ingen egentlig "nytta" av att ligga bakom någon men det är mycket mentalt också. Alltid lättare på något sätt och jag tackar för sällskapet om ni läser det här. På andra varvet började det tyvärr kännas skit och jag upplevde det som att jag blev omkörd av mängder av folk här. Det var jobbigt och det började värka lite här och där i kroppen så att försöka hålla humöret uppe var en utmaning men jag försökte och det rullade i alla fall på skapligt. Tappade en minut jämfört med första varvet men det kändes som mer så det var skönt. Ut på tredje och sista varvet hände något och det började kännas OK igen. Skumt. Och ännu bättre blev det efter att jag lättat på trycket i en nedförsbacke. Helt plötsligt kände jag mig stark och lämnade de jag hade cyklat med bakom mig och passerade också en del folk vilket alltid är trevligt. Sista 15km hade jag dessutom sällskap av en kille som cyklade precis jämnt med mig och jag gick helt klart in i växlingsområdet med en positiv känsla och slutvarvet blev faktiskt det snabbaste. Gött! Andra växlingen sämre än första men jag krånglade lite med strumpor och klocka. Jaja, nu skulle det bli springa av :)




Ut på löpningen var känslan fantastisk konstigt nog. Förra gången jag sprang här var för två år sedan och då hade jag tiden 1.47 och den tiden var egentligen det enda tidsmålet jag hade idag. Ganska snart hittade jag känslan och det rullade på fint. Hade för ovanlighetens skull klocka på mig så jag höll lite koll även om jag i första hand gick på känslan. Jag hade lite samma taktik här som på cyklingen att öppna lugnt, försöka öka lite på andra och sedan bita ihop på slutvarvet. Första varvet på strax under 34 och än så länge problemfri löpning. Andra varvet gick också bra och jag körde lite försiktigt uppför för att inte dra på mig mjölksyra och sedan försökte jag köra ganska hårt på platten. Tog mig runt andra varvet också utan svackor och nu var det bara 7km kvar. Hade strax över 34min på andra varvet och jag var nu inställd på att göra som i cyklingen och se till att slutvarvet blev det snabbaste. Jag började också räkna lite på tid och det grämde mig lite att jag inte hade koll på totaltiden. Jag hade startat min klocka ut på cyklingen och hade ingen koll på vad jag hade simmat på men jag uppskattade att bara jag fixade slutvarvet under 34 så borde en tid på under fem timmar vara möjlig så jag mosade helt enkelt på. Jag hade varit supernöjd med 5.01 också eftersom jag innan tänkte mig en tid runt 5.10-5.15 men jag gjorde ett försök. När jag ändå höll på kunde jag väl lika köra skiten ur mig så sista varvet blev en kamp men det kändes ändå helt ok. Sista två kilometrarna var all in och jag orkade inte ens heja på min klubbkamrat Robert här men det gick faktiskt. Efter att stupat vid målet med smärta i hela kroppen så insåg jag att jag hade fixat sub5. Yes! Och sista varvet gick under 34. Yes igen!

Simning: 35.07
T1: 57s 
Cykel: 2.39:12
T2: 1.31
Löpning 1.41:22
Totalt: 4.58:08

Jag är supernöjd och glad över det här loppet. Sett till träningsmängd överpresterade jag och jag är särskilt glad över löpningen som kändes så bra. Det här var lite av startskottet på träningen inför nästa år då jag siktar på en tävling på ironmandistans igen. Riktigt skönt att det gick bra och att känna att man har lite kvar i kroppen ändå. Eller kanske mest i huvudet. Det här loppet var perfekt disponerat och jag kunde gräva djupt på slutet.

Fullständiga resultat

1 comment:

Carl-Emil said...

Bra lopp du gjorde! Kul att du återvänder till långdistans nästa år! :-)

/Carl-Emil