Min resa in i crossfit och Open 17.1

När jag klev in i Crossfit Örebros lokaler i höstas så var ambitionen inget annat än att testa något nytt och ha kul. Jag hade i och för sig spontananmält mig till Pennybridge open som annonserades som ren nybörjartävling och körde denna i oktober, en månad efter mitt första pass. Den gången fick jag ingen direkt rolig tävlingsupplevelse av naturliga skäl men jag hade verkligen fastnat för träningen. Att komma in en crossfit-box som avdankad långdistans-triathlet är en upplevelse kan jag lova och sällan har nog någon stelare människa skådats i lokalerna. Men med en bra kondition och med en vana att träna explosivt och allsidigt från min friidrottstid (visserligen slutade jag med friidrott 1996 men någonstans fanns muskelminnet kvar) så började framstegen komma relativt snabbt. Och som den tävlingsmänniska jag är formades såklart tankar på tävling ganska omgående :)

 

Jag har alltså kört regelbunden crossfitträning nu sedan oktober och har väl ungefär legat på tre, fyra pass i veckan i gymmet snitt plus att jag kört lite här och där på egen hand. Nere på gymmet har mitt fokus varit dagens pass som körs i grupp vilket för övrigt är ytterligare en stark orsak till min träningsglädje. Vanligtvis är det upplagt så att det är ca 10-15min uppvärmning, 20-30min styrka/gymnastik och så avslutas det med en så kallad wod som är gammal hederlig cirkelträning egentligen. På en timme jobbar man alltså igenom lite olika moment och tiden går riktigt fort! 

Som sagt har jag legat bra till på ren kondition och jag tror inte jag får stryk av speciellt många på gymmet om vi skulle ro 5000m eller springa milen men när man börjar blanda in skivstänger, kettlebells, hopprep och annat roligt så är det en helt annan kondition vi pratar om. Det är fruktansvärt mycket teknik, pacing och rörelseekonomi och jag kan säga att jag fått uppleva en trötthet som jag inte fått smaka på sedan jag var tonåring. I vissa wodar så går det som på räls och på andra så ligger jag och flämtar efter 30 sekunder men det är det som är charmen! Under dessa månader har jag fått lära mig nya saker om min kropp, jag har lärt mig utföra mängder av nya moment och jag har blivit mycket starkare. Min stelhet är fortfarande i högsta grad närvarande men har i alla fall blivit lite mindre katastrofal. Så att som 39-åring få känna glädjen att utvecklas och lära sig nya saker är fantastiskt!

Crossfit Open 17.1 
Den mest kända tävlingen är det så kallade Games som är lite av crossfitvärldens motsvarighet till Ironman Hawaii. Och ur den tävlingen har det fötts en kvaltävling som kallas för Open. Det är en serie på fem deltävlingar som har gått årligen sedan 2011 (tror jag) och det som är coolt med detta kval är att man får reda på vad varje deltävling innebär på fredagen och så har man till måndag på sig att genomföra. Sedan lägger man in resultatet i en databas och man får poäng efter placering. Dessutom kan man utföra tävlingen när man vill inne på gymmet eller till och med hemma om man filmar det vilket såklart gör det väldigt tillgängligt för oss som håller på. Nu vet jag inte hur många som genomför detta kval men jag vet att det är många tusen spritt över hela jorden.

Den första deltävlingen körde vi i fredags kväll. När jag gick in på hemsidan och kollade på den på morgonen blev jag i alla fall inte helt avskräckt. Den bestod av två moment som man varvade, snatch med hantel 22,5kg och burpee över box. Snatcharna skulle köras med varannan hand och varje burpee skulle ske med huvudet riktat mot lådan och sedan jämfota hopp över till andra sidan I detalj såg det ut så här:

10 snatch
15 burpees
20 snatch
15 burpees
30 snatch
15 burpees
40 snatch
15 burpees
50 snatch
15 burpees

Helt enkelt på tid och gränsen var 20min. Fixade man det inte inom 20min blev resultatet så många repetitioner man klarade. Jag tyckte den såg hanterbar ut även om det såklart är svårt att bedöma innan men då kanske flåset var mer avgörande än styrkan tyckte jag ändå att jag nog kunde gå in i den med gott mod. Visserligen är en hantel på 22,5kg ganska tung och det var helvetes massa reps men det kändes ändå bra.

Försök nummer ett - fredag kväll 
Väl på plats var det bara att värma upp och studera de stackare som körde i heaten före mig. Det såg ut att vara rätt så jobbigt :) När jag satte igång så kändes det OK ungefär 5 minuter innan jag flåsade lungorna ur mig. Jag hade gått ut för hårt och i kombination med bristfällig teknik så blev det plågsamma 20min och jag hade 12 burpees kvar när klockan ringde. Men jag blev inte nedslagen för det utan bestämde mig i princip direkt för att försöka igen på söndagen eller måndagen. Jag visste att jag skulle fixa det med bättre pacing och en mer energisparande teknik. Ett par konkreta lärdomar jag gjorde var att jag höll emot hanteln även på nedvägen i stället för att låta tyngdkraften sköta sitt jobb och så hade jag alldeles för högt tempo på burpees för att det skulle hålla. Så planen var att åka till gymmet och träna lite teknik och så köra ett nytt försök. (Bilden tagen av Benny Åhlstedt, Crossfit Örebro).


Försök nummer två - måndag kväll 
Jag hade tänkt köra på söndagen men min kropp tyckte annat. Jag tyckte det kändes OK på lördagen men ibland kommer träningsvärken på allvar två dagar efteråt och så blev det denna gång. Det enda jag kunde göra var att röra mig lite lätt, mjuka upp musklerna och hoppas på det bästa. Det var inte med superbra känsla jag åkte ner på kvällen och laddade upp med de andra som också skulle köra. Lite lätt ångest innan start men i alla fall med en solklar taktik: vara följsam med hanteln på nedvägen, köra burpees nästan överdrivet lugnt och åtminstone komma upp till fjärde varvet utan att ta paus. Och det funkade mer eller mindre. Kroppen var med mig när startskottet gick och det kändes i det stora hela sjukt mycket bättre än i fredags. Jag var tvungen att bryta av snatcharna lite tidigare än tänkt men jag hamnade aldrig i djup kris utan höll hyfsat kontrollerat tempo hela vägen. Och jag klarade det inom tidsgränsen! Det var en underbar känsla att hoppa upp sista gången på lådan och se tiden 19.40! Riktigt lyckorus hela kvällen!

Nu är det bara att ladda om här i veckan och så får vi se på fredag vad det bjuds på då. Jag ska verkligen betona att jag går in detta med en ödmjuk inställning och enbart för att det är roligt och för att få erfarenhet.

\Mikael Selvin