Open 17.5 och en analys över mitt resultat

Mycket jävla jobbigt har jag gjort i mitt liv men detta var nog bland det värsta jag kan komma ihåg i alla fall. Den tog något brutalt på hela kroppen och jag har sällan känt mig så uttömd på krafter som efter denna prövning. 

På menyn denna vecka stod mer eller mindre exakt det som alla hade förväntat sig, nämligen thrusters och double-unders. Det har under alla år varit en riktig griswod som sista gren och jag tror thrusters har varit en del av det samtliga gånger. Thruster är en övning där man med skivstång på axlarna går ner i djup benböj och i en rörelse trycker upp den på raka armar. Double unders är helt enkelt hopprep där man snurrar repet två varv under sig varje hopp. Upplägget var ganska brutalt i sin enkelhet:

10 varv av: 
9st thrusters med 43kg
35 double-unders

Förhandsanalys och strategi
Jag skrev ett inlägg på Instagram så sent som i november om min frustration över hopprepet. Jag kallade det då ett tortyrredskap eftersom jag hade märken av piskrapp över hela kroppen. Dessutom kunde jag bara göra ett par stycken i stöten och det var en hel del frustration innan jag lyckades få till tekniken så att det kändes mer naturligt. Jag kan idag utföra övningen OK men jag har dålig teknik och blir jäkligt trött av den när jag gör många. Thrusters tycker jag funkar bra överlag men 43kg är ganska tungt för mig och då totalt 90st skulle utföras i kombination med hopprepet visste jag att detta skulle bli jobbigt. Riktigt jobbigt. Strategin var såklart att inte öppna för hårt och hålla fokuset hela vägen. Kort vila och hålla farten hyfsat stabilt skulle vara en nyckel idag!

Försök ett - fredag kväll 
Tyvärr kändes det inte speciellt bra inför tävlingen, varken mentalt eller fysiskt. Jag tände aldrig till som jag brukar göra och det kändes mest segt väl på plats. Det brukar ibland lossna med en bra uppvärming men inte denna gång. Troligen var det en kombination av att det var femte veckan på raken och vetskapen om att denna wod skulle bli en riktig prövning som sänkte mig.

Väl igång var mantrat att försöka hålla ett tempo jag skulle klara hela vägen men redan på tredje varvet funderade jag på att bryta. Det var tungt och jag blev sjukt trött helt enkelt men någonstans hittade jag fokus och körde på. Jag kom in i en rytm där jag först delade upp thrusters i 5+4 och slutligen 3x3 samtidigt som jag flåsade ut innan hopprepet för att köra det så snabbt som möjligt. Ärligt talat var det mest en lång plåga och inte roligt någonstans men till slut närmade jag mig målgång och som jag skrev i inledningen var det en brutal trötthet som slog över mig och jag låg på marken en bra stund innan jag lyckades kravla mig upp. Fruktansvärt.  Tiden blev 21:06 vilket jag där och då såg som en stor besvikelse. Jag blev väldigt tagen efteråt och när jag funderat ett par dagar så bestämde jag mig för att ändå vara nöjd med tiden och inte göra om det. Och det visade sig i efterhand att tiden inte var dålig trots allt utan helt i linje med mina övriga prestationer.

 

Ja, detta var grisigt och plågsamt men ser man open som en helhet över fem veckor så har det varit en otroligt rolig upplevelse. För bara några månader sedan hade jag inte ens klarat en bråkdel av det jag nu gjort och jag kan med stolthet säga att jag genomförde open Rx på ett ganska bra sätt. Det var ganska jobbigt att hålla fullt fokus alla veckor där det hela tiden var lite balansgång mellan träning och tävling men det gick bra tycker jag. Framför allt har jag haft kul och känt mig supernöjd med mitt resultat fyra veckor av fem och det är ju helt OK! Och som jag var inne på ovan så är jag i efterhand även nöjd med 17.5. 

Hur gick open då rent placeringsmässigt? 
Alla som genomför deltävlingarna lägger in sina resultat i en databas och det går nu jämföra sina egna resultat med andra. Och det är riktigt intressant för en statistiknörd som mig :) Det är också lite coolt nu när jag har gjort det ett år, då jag nästa gång kan få klockrent svar på min egen utveckling genom att jämföra placeringarna. Jag har alltså i år tävlat i klassen master 35-39år. För enkelhetens skull gjorde jag en tabell utifrån de kategorier som var aktuella för min del. Det finns möjlighet att sortera på några utvalda yrken och glädjande nog var sjuksköterska ett av dessa :) 

Jag ska fundera lite på dessa siffror men jag kan ju direkt konstatera att jag är topp 24% i världen i min åldersklass och topp 27% totalt. Inte så jäkla dåligt för att vara första gången! Bra mycket bättre än vad jag trodde innan, jag hade hoppats på att kanske ligga på övre halvan. Det är också tydligt att nivån i Sverige är ganska bra jämfört med Europa och världen. Det går dessutom konstatera att jag är väldigt jämn. 17.2 var lite bättre och 17.3 lite sämre men annars väldigt jämna placeringar.
Jag vill slutligen passa på att tacka Benny, coacherna och alla medlemmar i CrossFit Örebro för både rolig träning och bra sammanhållning. Ni har verkligen gett mig träningsglädjen tillbaka och jag är väldigt tacksam över det!

Länk till alla resultat 

Tidigare rapporter: 

17.1
17.2
17.3
17.4 

Mikael Selvin